Jag hankar mig fram..

med hjälp av den kalla vinden.
Jag dras nog fram med löja och angeldon.
Jag har ingen aning om jag skulle dit eller om jag skulle därifrån..
Din röst hörs bara med full bas, och en cymbal.

Tyst! tänk på min värk i kålroten.
Stå inte i givakt ikväll, du står så snett.
Ingen bör lyssna på dig någe ' mer.
Du är tyst och det säger allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0